Hemkomna från Egypten kan vi konstatera att det är kallt. Svinkallt. Egypten var tvärtom, det var grymt varmt. Cirka 30 grader i luften, inte ett moln på himlen på hela veckan, och 28 grader i vattnet. Ett blågrönt hav fullt med vacker korall och massor av fiskar. Det enda negativa på Sea Star Beau Rivage i Hurghada var maten, den var inte speciellt bra. Jag blev drabbad av Montezumas hämnd och var magsjuk i tre dagar, dock ganska lindrigt, men tillsammans med feber gjorde det det hela lite trist. Detta löste sig dock med lite egyptisk apotekarkonst. “You might not want to bring these to Sweden”, sade den försynte och mycket unga doktorn till mig när jag förklarade att jag behövde något för magen vid vårt besök hos det till hotellet närliggande apoteket. Herr Doktor gav mig några tabletter och hips vips och cirka tio timmar senare var jag bra i magen. Det var efter vi fått en intressant geografi- och historielektion och en kopp the hos denne mycket trevlige apotekare. Han visade oss var alla städer låg i Egypten på en karta, berättade lite om dem och lite annat smått och gott. Annat var det dagen efter när vi var där och skulle handla andra saker. Då var det en annan doktor där. Han hade annat han ville sälja, nämligen såna piller man får reklam om i mailboxen som är potenshöjande och som börjar på v. Jag förklarade att behovet inte riktig fanns ännu, kanske (och förhoppningsvis) om ett stort antal år. “You can take one pill, prova, if you like”, tyckte han. Jag avstod dock detta. Han tyckte förmodligen jag såg rätt risig ut med min feber och magsjuka och trodde kanske detta skulle piffa till min vistelse i hans land.
Fantastiskt väder, underbart hav (ja, till och med jag badade i havet även om jag hela tiden hörde klassiska toner från filmen Hajen i bakhuvudet, dom-dom dom-dom dom-dom) gjorde Egypten till ett trevlig resmål. Vänliga människor fanns det också gott om. En herre inne i centrala Hugardha betjänade oss sin fruktaffär tyckte att vi skulle byta fruar, han och jag. Han tyckte Lisa var så vacker att han till och med skulle slänga med 40 kameler som mellanpris. Efter en stunds betänketid beslöt jag mig för att avstå:) Och till och med när man åker till Afrika kan man få höra ett, på halmstaddialekt klassiskt, “hallaaauu”. Första dagen i matsalen stöter jag ihop med en gammal bekant från Halmstad som jag för väldigt många år sedan haft som lärare i socialkunskap på Komvux. Detta kom jag knappt ihåg eftersom jag inte var den flitigaste eleven på just socialkunskapen, men se det gjorde han. Lars heter han och är rektor i Halmstad, och var på semester med sin fru Lena. Ibland är världen inte så stor.
Lördagen efter vår hemkomst åkte vi med våra vänner Lasse och Cicci till Göteborg och musikalen Starlight Express som utspelade sig på rullskridskor i Scandinavium. Ett lite annorlunda inslag får man säga. Från början var detta en bröllopspresent från Lisas vänner. Det tillsammans med en natt på hotellet Gothia Towers. Dock slumpade det sig så lustigt att vi i samband med att vi nyligen bytt bil till en Toyota Auris, fick ett paket med musikal och övernattning på hotell av Toyota till just denna musikal. Superstiligt av en grymt bra bilhandlare måste man säga, men lite oturligt att vi redan hade biljetter och hotell bokat. Grymma i-landsproblem man kan ha, eller hur? Vi bollade i alla fall över frågan till våra vänner Lasse och Cicci som lyckades skaffa barnvakt åt lillemannen Albin och de hängde på. Trevligt var det hursomhelst. Och hiss, det fick vi åka. Om det är mycket folk på Liseberg är ett tips att smita in på Gothia Towers och ta hissen upp till 23:e våningen. Påminner faktiskt en del om åkattraktionen “fritt fall”. Och räkmackorna var ruskigt goda. Och dyra.
Dags att peta in den högre växeln igen och köra på med massor av jobb fram till jul. Förutom det skall vi köpa ny TV, men jag känner teknikstress! Massa saker att hålla reda på, lcd, plasma, ghz, full HD, HD etc. Då anser jag mig ändå vara ganska tekniskt driven och kunnig…jo jo. Dessutom har ju Leoparden kommit.