Det är skrivit och sammanställt av en stor idrottsledare. Jag hjälpte till att smälla ihop det på en lunchrast inför ett årsmöte för några år sedan. Det blev rätt roligt tyckte jag. Läsning för den som är intresserad av Halmstad Bordtennisklubbs historia. Hela pdf:en kan du ladda ner här.
Feb 082011
Aug 182010
Jag läste om konserten “Forever Young” som besökte Helsingborg i dagarna. Vädret var inte det bästa, man trodde nästan man såg bilder från ett Ku Klux Klan-möte då alla hade vita regnrockar på sig.
Men det roliga var att dessa grupper och artister som man nästan växte upp med fortfarande ens existerar. Alphaville, Human League, Ultravox, Lustans Lakejerk Jacob Hellman mfl. Helt otroligt. Kanske hade det, av recensionerna att döma, varit bättre om vissa låtit bli att medverka men låt gå, det är ju en kul grej, och de flesta skötte sig ju riktigt bra. Alphaville gjorde ju i mitt tycke ett av 80-talets bästa album där faktiskt hitlåten Forever Young var den sämsta. I recensionen jag läste av den utmärkta musikjournalisten på Helsingborgs Dagblad, Magnus Ransheim, var det ju Alphaville som var sämst.
Nåväl. I nostalgins tecken tänkte jag hänga ut mig själv och visa att jag faktiskt också varit ung en gång i tiden. Håll till godo med sex bilder från svunna tider. Du är sannerligen en initierad person om du sätter alla på bilderna förutom undertecknad. Kanske var du med på någon av bilderna och blir hysteriskt förbannad på mig för att jag lägger ut dylika bilder här. Bry dig inte om att vara det, jag har ett antal plastpåsar med bilder som bara väntar på att få bli scannade. I dagens IT-samhälle är vi alla mer eller mindre synliga i den virtuella världen och jag måste erkänna att jag tycker det är lite roliga bilder. Man hade liksom lite mer valmöjligheter med frisyren på den tiden.
Aug 142010
Första veckan avklarad på jobbet för oss båda. Man kan konstatera att även om det gått bra så hade det inte skadat med lite mer semester. Fram till april ungefär…
Idag bjuds det på ett lite kortare inlägg med bland annat en länk till något jag roat mig med i sommar vilket är ett arbete för International Table Tennis (ITTF). Det är tidningen Future Spin, en specialbilaga för Youth Olympic Games, som går att ladda ner här. Obs! Extern pdf-fil som väger 7.5 MB.
Dessutom har vi även nu sänt iväg fotografierna ovan (inte pingistidningen givetvis) för utskrift på canvas, återstår att se hur det blir och huruvida vi kan rekommendera företaget vi använt. Bilderna har genomgått lite bearbetning i Photoshop, horisonten har rättats upp, en av bilderna är spegelvända så det skall onekligen bli spännande att se hur resultatet blir.
Vad gäller listan så är den enligt följande:
1. I can´t get my head around it – Aimee Mann
2. Alison Road – Gin Blossoms
3. Georgia Hard – Robbie Fulks
4. Since you´ve been around – Rosie Thomas
5. My winding wheel – Ryan Adams
6. Tear Stained Eye – Son Volt
7. Billie and Bonnie – Steve Earle
8. Still be around – Uncle Tupelo
9. A man is in love – The Waterboys
10. Back in style – Willie Clay Band
Mycket countryrock och för många kanske det gnäggar lite för mycket (hästjazz enligt Fru Buzberg). Kanske hittar du något du gillar ändå?
Mar 082010
…pingispost får det bli. Det har ju ändå varit SM i Halmstad och det är det ju inte så ofta. Dessutom bevittnade jag något unikt. En 44-åring som spelade på en ofattbar nivå. Jag slutar aldrig förvånas över denne man, han går aldrig att räkna bort. Det var någon som sade att när J-O Waldner spelar så ser det elegant ut. Det är ett bra ord. För den som inte är så insatt är det kanske snick-snack men det finns så mycket mer att se, det finns ett par dimensioner till i det han gör vid bordet. Han slår inte hårdast, han rör sig inte snabbast, men han spelar så smart, så smart. Många trodde nog att det var dags för Per Gerell att ta sitt första SM-guld i herrsingel men han hade inte mycket att sätta emot. Han var helt och hållet sönderläst av legenden Waldner. Hur många servar gick J-O på? …jag såg inte en enda. Returerna var helt perfekta, attackerna satt placerade på olika ställen hela tiden, han stressade och varierade på ett sätt som inte kan betecknas på något annat sätt än ett mästerverk. För mig var det så. Han tar spelet till en helt annan dimension än där vi “vanliga” spelare befinner oss. Det är genomtänkt, det är rätt, det är så…vackert.
Min kära hustru förstår det inte, hon ser inte tjusningen i spelet och det som J-O gör. Förmodligen behöver man ha spelat på hygglig nivå för att se “allt”. Uppskatta artisten kan man ju självklart göra oavsett pingiskunskaper, men det där lilla extra, det är verkligen något jag önskar min fru kunde se. Därför det var förbanne mig något av det häftigaste jag sett. För övrigt känns det skönt att det är över. Nu får vi nog skriva om något annat känns det som, det är pingpongat färdigt helt enkelt! Någon som har en bra idé? Costanza har ett stående erbjudande om att berätta om livet på Poppelgatan under en dag så kanske tar han upp den kastade handsken?
Mar 042010
Har vår blogg blivit en pingisblogg nu? …det undrade fru Buzberg häromdagen. Nja, njäää…det kan man inte säga men det har varit lite mycket pingis nu i dagarna i och med att Svenska Mästerskapen står för dörren i den nya fina Halmstad Arena.
Dessutom var jag på plats igår kväll och bevittnade sista omgången i Elitserien (Pingisligan) när Halmstad mötte BTK Warta. Det var ingen rolig syn, förlust med 1-4, och jag insåg att jag själv gjort rätt som slutat i tid. Fan om vi inte var bättre när jag spelade…?
Jag lovar dock att ta några bilder på vår flyttade vägg i huset och lägga ut, det kan ju vara av intresse för de som inte sett hur det blev.
Tillsvidare får det hållas till godo med en bild på när jag utanför arenan vid VM i Shanghai 2005 blev utmanad av den kinesiska mästarinnan i pingis. Matchen var tuff, bollduellerna många och långa men till sist lyckades jag dra längsta strået och avgå med segern.
(Givetvis var hon inte kinesisk mästarinna, hon var väl knappt över 5 år men hon tyckte att vi skulle spela, och det gjorde vi).
Mar 022010
Lite jobb som jag knåpat med. Logo för SM i Bordtennis samt en logo för International Table Tennis Federation i samband med en konferens de skall hålla. Flipp eller flopp? Båda två är gjorda i Illustrator CS4.
Mar 022010
Här kan du ladda hem programbladet för SM i bordtennis som hålls i Halmstad nu till helgen. Det är vad jag sysselsatt mig med på fritiden den senaste tiden. Mycket annonser men faktiskt lite att läsa också.
Feb 242010
Nu känns det som om det räcker med snö och vinter. Jag börjar bli duktigt trött på detta. Till råga på allt är det stört omöjligt att få tag i en snöskyffel i Helsingborg.
Vi fick styra om lite i helgplanerna tack vare skitvädret igår. Tanken var ju att vi skulle åkt till Halmstad och se på pingismatchen mellan HBTK och Eslöv. Nu kanske det var lika bra att man missade den eftersom mitt kära lag åkte på däng så det visslade om det. Det ser onekligen inte så bra ut just nu, varken i tabellen eller “live”.
Dessutom skulle vi hälsat på våra kära vänner Lotta och Tomas i Gullbrandstorp. Nu var det så snöigt så vi kände att det inte var någon idé att ge oss ut på vägarna. Istället stannade vi hemma och jagade snöskyfflar men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Det enda vi lyckades skrämma fram var en snöspade på Biltema. Igår var det dessutom blötsnö så det var tungt att skotta…till råga på allt så kom århundradets tröttaste och odugligaste plogförare och “norrlandsplogade” upp massa snö på vår uppfart så det vara bara att ge sig ut igen. Ja ja, det är en ny erfarenhet och bara att tugga i sig.
I övrigt så har det varit mycket intressant som hänt hos familjen Buzberg. Vi har flyttat en vägg. Ja, inte vi själva utan snickaren Anders. Detta har gått över förväntan och förutom lite färgskvättande här och där (vilket inte var snickarens fel) så blev det hela väldigt bra. Mina kära föräldrar har dessutom varit så snälla att de även målat i vårt arbetsrum. De har inte heller något att göra med färgskvättandet måste tilläggas, de målade enligt skolboken.
Nu har fru Buzberg äntligen fullbordat sitt verk och numera kan hon verkligen säga till folk att hon bor i “Vita Huset”. Bilder på detta kommer.
Oct 312009
Jag håller på med officiell hemsida för 2010 års SM i bordtennis. Inom kort kommer jag att lägga ut en logo här för allmänt granskande och synpunkter. Fram tills dess går det bra att kika på www.pingissm.se. Det finns inte någon info ännu men den kommer att byggas på allt eftersom.
Vi har haft en fantastisk vecka i Turkiet. Vädret var magiskt bra, havet helt underbart och maten god. Sällskapet i form av Monica och Leif (Lisas päron) var också av yttersta klass. Frukost och lunch varje dag. Leifs havregröt är gjord med sedvanlig noggrannhet och man får onekligen en liten deja-vu till en filmsekvens från filmen Maffiabröder där de i fängelset skivar vitlöksklyftor med osthyvel som ett tillbehör till köttfärsen. Noggrann är bara förnamnet…
Vi bodde på hotell Aramis som var ett lägenhetshotell ganska centralt och nära stranden Kleopatra. Hotellet var ett lagom fint ställe med ypperlig uppkoppling i lobbyn med egen laptop. Frukosten var väl det enda man inte kunde säga var bra så den avbeställde vi utan att ens prova den. Vitt bröd och kaffe kändes helt ok att avstå. Promenaden ned till stranden var kanske det som var mest påfrestande då alla ville prata och tyckte att vi skulle äta hos just dem, de hade alla den allra bästa maten i hela Alanya. Man lärde sig dock till slut att gå med blicken rakt fram och försöka se lite lagom sur ut.
På hotellet kunde vi stifta bekantskap med servitören Alex som nog hade den genom tiderna märkligaste frisyren vi någonsin sett. Det var en exakt kopia av dammsugarmunstycket man har när man dammar. Han hade även rollen som hotellets gycklare och gick runt och sade att han älskade alla. Trevlig, men lite väl påflugen emellanåt. Kommentaren till Leif var bland veckans bästa, “I am your son”. Leif tyckte nog inte att det var en så där jättbra idé att utöka barnaskaran med en son med dammsugarmunstyckefrisyr.
Jag passade även på att göra comeback i pingishagen under semestern. Motståndare var ingen mindre än Al Pacino. Ok, det var inte han på riktigt men dra mig baklänges så lik han var. Bakgrunden var den att jag satt i lobbyn och jobbade lite på laptopen när dammsugarfrisyren rusade fram till mig och tyckte vi skulle spela pingis om cocktails. Jag förklarade för honom att det inte skulle vara någon vidare bra idé för honom då jag faktiskt spelat en del pingis i mina dagar. Då fick han en ännu bättre idé. Han hade tydligen en rätt kaxig chef som var ping-pong-kingen på hotellet och det tyckte han skulle bli en bra motståndare till mig. Sagt och gjort, jag följde med in i bardelen av hotellet där pingisbordet stod uppställt. Al Pacino jobbade alltså i baren och sade lite ointresserat till mig, “look, I don´t play for fun, I only play for cocktails, ok?”. Ok, sade jag och tänkte att han är säkert ingen större match. “We play four cocktails”, sade Al, vilket jag också tyckte var ok. Jag visste inte att en cocktail kostade 20 lira, vilket är ungefär en hundring.
Utrustningen var inte den bästa, bollen var lika skev som en potatis, racketarna totalt solblekta och således helt omöjliga att skapa någon som helst skruv med. Nätet var som en hängmatta, bordet helt blankt samt att det blåste en del ute och bordet stod bara under ett soltak.
Det fixar sig nog ändå tänkte jag, det är ju inte direkt J-O man möter. Dock var Al inte så kass som man hade kunnat tro, han spelade lite klurigt och obehagligt. Sen hade han ju spelat under dessa förhållanden otagliga gånger och var den borne championen på hotellet. Detta resulterade i att han faktiskt vann första setet med 21-18. Lite smånervös var jag, det måste jag erkänna. Hur fan skulle det se ut om jag förlorade fyra drinkar mot en sån här hobbytomtelirare? Det bättrade sig i andra setet när jag började få kläm på grejorna och dessutom tagit av mig flipfloptofflorna, och jag utjämnade till 1-1 i set via 21-7. Nu var jag inne i matchen, jag började känna samma känslor som när jag spelade “på riktigt”, vinnarinstinkten och adrenalinet pumpade. I skilje så fick jag en bra start och gick snabbt fram till 11-4. Då tänkte jag glänsa lite och försökte visa att jag faktiskt en gång kunde spela pingis…ingen bra idé. Helt plötsligt stod det 14-13. Jag samlade mig och spelade lite taktiskt och kunde dra ifrån och vinna med 21-14. Pust…fyra cocktails rikare och svettig som en gnu. Jag kom ihåg känslan att vinna, det är väl det enda jag kan sakna från mitt pingisliv. Det kostade mig dock lite “silent treatment” från frugan då jag missade hela lunchen. Men…jag kunde ju inte dra mig ur Lisa, hoppas du förstår det. Man vill ju vara en man och inte en mus.
I övrigt hittade vi även ett gym med endast rosa maskiner. Tom´s Gym visade sig ligga ett par hundra meter från hotellet och vi passade så klart på att besöka detta. Kul och skönt att röra sig lite även om man har semester.
Vi var även uppe och besökte ett slott som låg högt upp med en vidunderlig utsikt över hela Alanya. Vi promenerade ner och fick en hel del fina foton. Fantastiskt att passera träd som det växer lime och granatäpplen i.
Sista kvällen var vi på restaurang Best som var ett mycket underhållande ställe med fantastisk personal. Ägaren började med att sätta sig vid vårt bord och spela någon form av mandolin och sen visa foton på sig själv som ung med kommentaren, “look, I look same as Saddam Hussein”…frågan är vad han tyckte om det faktumet…vi förstod inte riktigt det. Sonen på restaurangen underhöll hela kvällen genom att dansa. Helt omedveten om omvärlden dansade han till diverse mtv-låtar och det såg ut som han trivdes förträffligt med detta. Maten var supergod och efteråt fick vi underhållning i form av fantastiska korttrick av ägaren. Hur bar sig karln åt egentligen? Vi kan varmt rekommendera detta ställe för den som åker till Alanya, Best Restaurant. Som ett kinder-ägg, inte bara mat, utan även dans och underhållning.
På det hela taget har det varit en suverän semester, vi är supernöjda.
Recent Comments